Kontakta oss Varumärkesportal Kurser & seminarier Webbshop In English

Handel

Sveriges välstånd och välfärd bygger på handel. Välutformade och ändamålsenliga regelverk som river hinder, etablerar lika spelregler och skapar förutsägbarhet skapar rätt förutsättningar för att handeln ska fungera väl - såväl nationellt, som inom EU och på global nivå.



Senaste nytt


Om sakområdet

Goda förutsättningar för handel är avgörande för ett innovativt och handelsberoende land som Sverige. Sverige exporterar varor och tjänster till ett värde som motsvarar nästan hälften av landets BNP, och en fjärdedel av vår totala sysselsättning är beroende av export. Teknikföretagens medlemmar står för en ansenlig del av den totala exporten. De produkter Sverige exporterar är i sin tur beroende av insatsvaror som importeras från andra länder. Vikten av ett öppet globalt handelsklimat för Sveriges välstånd går helt enkelt inte att understryka tillräckligt.

För en fungerande handel krävs dock mer än lika spelregler. Handel är ofta transportberoende och innebär många gånger långa transportavstånd, därför krävs också väl fungerande och konkurrenskraftiga logistikkedjor.

Teknikföretagen verkar för:

  • Lika spelregler och en jämn spelplan
  • Proportionerlig regelbörda i jämförelse med andra marknader
  • Harmonisering och teknikneutralitet

Internationell handel

Internationell handel har en avgörande betydelse för svenska teknikföretag och Sverige i stort. Genom handel skapas förutsättningar för specialisering och storskalighetsfördelar. Den internationella handeln kan delas in i EU-området och handel med den övriga världen.

Handel har bidragit till utvecklingen av alltmer avancerade produkter och komponenter, mer valfrihet för konsumenter, ökade investeringar och satsningar på forskning och utveckling. Svenska teknikföretag är idag integrerade i globala värdekedjor och importerar insatsvaror för förädling och vidare export.

EU-området

Den inre marknaden

EU:s inre marknad är svenska företags hemmamarknad och ungefär tre fjärdedelar av Sveriges utrikeshandel sker med övriga Europa. Genom den fria rörligheten, gemensamma produktregler och lika konkurrensvillkor har EU:s inre marknad bidragit till en oöverträffad marknadsintegration och liberalisering av handeln som idag är helt avgörande för en internationellt konkurrenskraftig industri i Sverige.

Just nu sker en utveckling mot mer statlig inblandning i den europeiska ekonomin och detaljreglering i EU:s lagstiftning. Det riskerar att snedvrida konkurrensen på den inre marknaden och göra EU:s regelverk mindre följsamt efter den senaste teknologiska utvecklingen. Sammantaget kan det begränsa den europeiska industrins innovationsförmåga och långsiktiga konkurrenskraft.

Teknikföretagens ståndpunkter

  • EU:s statsstödsregler måste säkerställa lika konkurrensförutsättningar mellan företag på EU:s inre marknad, oavsett härkomst.
  • Offentliga satsningar får inte påverka konkurrensförhållanden och bör endast göras vid marknadsmisslyckanden.
  • EU:s produktregelverk måste följa den s.k. Nya Metodens grundprinciper, skapa lika spelregler och regelbördan får inte vara större än den på konkurrerande marknader.

EU:s industripolitik och ekonomisk säkerhet

En tilltagande global konkurrenssituation, med minskad tillit och en upplevd sårbarhet i världshandeln, har lett till att EU bedriver en alltmer aktiv industripolitik för att begränsa beroendet av omvärlden.

EU-kommissionen har bland annat lyft behovet av att ersätta strategiska importberoenden med ökad inhemsk produktionskapacitet inom strategiska värdekedjor. Fokus har förflyttats från att skapa bästa möjliga förutsättningar för innovation och teknikutveckling oavsett område, till riktadesatsningar inom politiskt utvalda sektorer och teknologier. Det riskerar att skapa undanträngningseffekter som begränsar framväxten av andra och nya teknologier, samt en omfördelning av resurser från områden där den europeiska industrin är konkurrenskraftig – till områden där EU inte har komparativa fördelar.  Sammantaget kan det leda till en mindre dynamisk, innovativ och långsiktigt konkurrenskraft industri i Europa.

Konkurrenskraftiga företag, innovation och teknikutveckling är avgörande för att nå EU:s höga målsättningar om grön och digital omställning, samt mot störningar i världshandeln. Det är även avgörande för Europas välstånd och välfärd, och bör därför vara ledstjärnan i EU:s konkurrenskraftsagenda.

Teknikföretagens ståndpunkter

  • EU:s industripolitik ska riva hinder och stärka ramvillkoren för en välfungerande inre marknad, med god tillgång till globala marknader.
  • Reducera ensidiga beroenden genom att öka valbarheten och bredda basen av tillgängliga underleverantörer för industrin, vilket möjliggör diversifiering.
  • En process för att begränsa beroenden i strategiska värdekedjor måste börja längst bak i värdekedjan, genom att säkra tillgång till insatsmaterial parallellt med investeringar i forskning och innovation, för att bli långsiktigt konkurrenskraftiga.
  • Fokus bör ligga vid att utveckla europeiska styrkeområden och stärka kapaciteter, vilket skapar omvända beroenden som motverkar exponeringen för ekonomisk utpressning.

Övriga världen

2024 väntas 85 % av den globala tillväxten ske utanför EU. Det är därför av vikt att handeln liberaliseras med länder utanför EU:s gränser - i synnerhet med strategiskt viktiga länder och tillväxtmarknader. En ökad marknadsintegration, genom exempelvis nya frihandelsavtal, är ett viktigt verktyg för att motverka handelshinder och öppna upp globala handelsflöden på samma sätt som EU gjort på den inre marknaden.

En öppen och regelbaserad världshandel är avgörande för den svenska industrins globala konkurrenskraft. Sverige representeras av EU i frågor som rör handelspolitik med länder utanför EU, som exempelvis frihandelsförhandlingar. Genom EU tar Sverige del av världens mest omfattande nätverk av frihandelsavtal som inkluderar över 40 frihandelsavtal som omfattar mer än 70 länder. 

Världshandelsorganisationen WTO reglerar den internationella handeln, som vilar på principer som icke-diskriminering och nationell behandling. Syftet är att skapa lika villkor för företag oavsett hemvist och att importerade varor behandlas på motsvarande sätt som inhemska varor. Det gäller även regleringar som exempelvis för produktsäkerhet och märkning.

Företag från tredjeland med diskriminerande statliga stöd eller oreglerat marknadsinflytande på sina hemmamarknader skapar ojämlika konkurrensförhållanden till nackdel för europeiska företag. I brist på multilaterala eller bilaterala överenskommelser för att adressera snedvriden konkurrens har EU även utvecklat nya typer av skyddsinstrument för att säkerställa lika konkurrensvillkor.

Teknikföretagens ståndpunkter

  • Sverige ska verka för att EU bedriver en ambitiös frihandelsagenda för att liberalisera handeln med tredjeland och vara en konstruktiv röst för att värna ett välfungerande multilateralt handelssystem inom WTO.
  • EU måste skyndsamt ratificera redan färdigförhandlade frihandelsavtal, nå överenskommelser i pågående förhandlingar, samt kontinuerligt utvärdera nya länder och regioner att inleda frihandelsförhandlingar med.
  • I brist på multilaterala eller bilaterala överenskommelser för att adressera snedvriden konkurrens är det motiverat att tillämpa handelspolitiska skyddsinstrument för att säkerställa lika konkurrensvillkor. Den samlade effekten av dessa instrument får inte bli otillbörligt begränsande eller administrativt betungande.

Produktkrav och standardisering

Den inre marknaden inom EU-området är idag världens största gränsfria ekonomiska samarbetsområde och en tillväxtmotor för handel, investeringar och kapitalflöden. Teknikföretagen jobbar för att produktregler ska vara långsiktiga, tydliga och lättöverskådliga.

En förutsättning för framgången med den inre marknaden är att länderna inom EU lyckats enas om gemensamma regler om varor och tjänster. Detta har gjort det möjligt för tillverkare att utforma en vara för hela EU, i stället för att som tidigare behöva anpassa varorna till olika medlemsstaters regelverk. Grundläggande i detta har varit införandet av den så kallade Nya metoden med det rättsliga ramverket New Legislative Framework, NLF. Genom NLF harmoniseras definitioner och metoder, och NLF är en viktig del i att säkerställa den fria rörigheten för varor på ett konkurrensneutralt sätt.

NLF innebär i korthet att all produktlagstiftning sätter ramarna och att detaljkraven sedan sätts i harmoniserade standarder. Ramverket har både skapat en tydlighet i kraven och en harmonisering över olika produktområden, samtidigt som den ger en flexibilitet och öppnar upp för nya innovationer. NLF är med andra ord något vi strävar efter att bevara och vidareutveckla.

Teknikföretagen jobbar för att produktregler ska vara långsiktiga, tydliga och lättöverskådliga. Detta är särskilt viktigt för små och medelstora företag som ofta har begränsade resurser för administrativt arbete. Det är viktigt att se till den totala regelbördan företagen har oavsett storlek och tänka på att produktregler bara är en liten del av alla regler ett företag måste följa.

För att få sälja produkter inom EU ställs det ofta krav på att ha en CE-märkning som visar att produkten uppfyller gällande krav på bland annat säkerhet, hälsa och miljöskydd. Generellt får tillverkaren, importören eller försäljaren själv förse produkter med CE-märke. Detta kan ske efter att denne försäkrat sig om att produkten uppfyller alla relevanta EU-krav och dessutom har undertecknat en försäkran om överensstämmelse. Som vi anger ovan är ett sätt att göra detta att följa en harmoniserad standard. För vissa produkter krävs dock istället att bedömning av överensstämmelse med kraven görs av ett oberoende organ.

För att NLF ska fungera krävs det att regelefterlevnaden kontrolleras på ett effektivt sätt, något som görs via marknadskontroller. Det krävs också ett aktivt deltagande i standardiseringsarbetet, både från tillverkande företag och EU, så att vi får en effektiv process för att ta fram nya standarder samt vid behov revidera befintliga.

När det gäller harmoniserade standarder är det viktigt att de i största möjliga mån följer gemensamma internationella standarder, för att främja handel på en global nivå.

Teknikföretagens ståndpunkter

  • EU:s produktregler måste fortsätta att följa NLFs principer
  • Företag måste i högsta utsträckning ges möjlighet att på egen hand visa att de uppfyller kraven. Tredjepartscertifiering ska endast krävas i undantagsfall.
  • För att nya och reviderade lagkrav ska utformas på bästa sätt behöver industrin och dess företrädare involveras i regelarbetet på ett tidigt stadium.
  • Standardiseringsorganisationerna måste ges rimligt tid och förutsättningar att svara på begäran om att utarbeta harmoniserade standarder.
  • Standardiseringen bör sträva efter gemensamma internationella standarder.
  • Produktregler bör främja innovation, till exempel genom att undvika detaljkrav
  • Full harmonisering ska vara utgångsläget. Nationella avvikelser/anpassningar bör endast tillåtas i undantagsfall. En produkt som har godkänts i ett EU-land ska accepteras i övriga medlemsstater.
  • Det krävs en effektiv marknadskontroll för att få en rättssäker marknad. Svenska marknadskontrollmyndigheter måste därför få rätt förutsättningar – såväl kunskaps- som resursmässigt - för att kunna utföra sitt uppdrag.

Export & investeringsfrämjande

Teknikföretagens medlemmar konkurrerar på en global marknad, där kampen om marknadsandelar, intäkter, investeringar och kompetens är internationell. För att svenska företag fortsatt ska vara konkurrenskraftiga krävs ett långsiktigt export- och investeringsfrämjande som tydligt utgår från företagens behov och erfarenhet.

Sedan mitten av 1980-talet har Sverige exporterat varor och tjänster för ett större värde än vad vi har importerat. Idag består cirka 70 procent av den svenska exporten av varor och resten består av tjänster. Sveriges största exportmarknad är andra länder i Europa, dit cirka 74 procent av alla varor skickas.

Svenska teknikföretag står för 40 procent av svensk varuexport. Utöver det är ungefär en tredjedel av tjänsteexporten direkt kopplad till industrins varuexport.

Sverige har länge legat i topp i världen när det gäller innovativ och klimatsmart teknik. Det är därför viktigt att Sverige fortsätter att satsa på Forskning och innovation. Exportpotentialen på detta område är mycket stor, då efterfrågan på högteknologiska produkter och lösningar ökar dramatiskt i takt med att klimat- och miljöproblemen växer i stora delar av världen. Dessutom bidrar svensk export till globalt minskade CO2-utsläpp genom den klimateffektiva produktionen av exportprodukterna.

Utländska högkvalitativa investeringar är viktiga för svenska företags fortsatta konkurrenskraft och som en del i omställningen av svensk industri. När ett företag ska besluta om lokalisering av investeringar är hög produktivitet och kostnadseffektivitet två viktiga faktorer, men även marknad och innovationskapacitet är viktiga - detta är en fördel för Sverige.

Utgångspunkten för främjandet bör vara att fokusera på de områden där normala marknadskrafter inte tillgodoser företagens behov eller där andra länders främjandeinsatser måste matchas för att inte hindra svenska företags konkurrensmöjligheter.

Teknikföretagens ståndpunkter

  • Den svenska ekonomin är globaliserad och främjandet bör därför vara integrerat med näringspolitiken. Den bör ses som den inhemska näringspolitikens internationella dimension.
  • En strategi för handel och investeringar ska ha fokus på sektorer där svenska företag är konkurrenskraftiga. Strategin ska också säkerställa en stärkt konkurrenskraft på lång och kort sikt.
  • För att en handel- och investerarstrategi ska mynna ut i handling behöver samordningen mellan stat och industri stärkas. Hämta inspiration från hur Sverige utvecklades till ett industriland genom samarbeten.
  • Effektiv och kompletterande exportfinansiering: Genom att bygga på det som fungerar och utveckla det som behövs kan utväxlingen mellan handel och bistånd ytterliga öka. För att skapa lika villkor behöver exportfinansieringen i Sverige vara minst lika bra som i jämförbara länder.
  • Hur Sverige uppfattas spelar roll för relationer med andra länder och för Teknikföretagens medlemmars möjligheter att handla med andra länder. Det är därför viktigt att den bild som visas upp är positiv och tydligt visar Sveriges och dess industris styrkor.
  • För framgångsrik handel med låg- och medelinkomstländer är det viktigt att stärka demokrati och rättsstatsprinciper för att dessa länder ska kunna integreras bättre i världshandeln och den globala ekonomin.

Transportsystemet

Infrastruktur är skelettet som bär upp samhället. Utan fungerande vägar, elnät, digitala nät och vattenförsörjning blir det svårt för andra funktioner i samhället att fungera på ett tillfredsställande sätt. Tyvärr är flera av infrastrukturens delar i Sverige i stort behov av underhåll, utbyggnad och modernisering.

Sveriges infrastruktur har under lång tid och under olika regeringar blivit kraftigt eftersatt. Det skelett som ska bära upp samhället visar nu allt fler tecken på svaghet, och vi riskerar i förlängningen att få se sammanbrott i delar av systemen.  

Infrastruktur består av flera delområden och denna sida fokuserar på frågor kopplad till transportsystemet. Digital infrastruktur och el-infrastruktur hittar du via respektive länk. 

Transportsystemet

Sverige är beroende av handel för välstånd och tillväxt, men utan transporter är handeln inte möjlig. Transporter skapar förutsättningar att insatsvaror levereras för produktion och att färdiga varor levereras till kunder i och utanför Sverige. Transporter möjliggör också för att människor på ett rimliga sätt kan ta sig till och från sina jobb.

Som ett avlångt land i utkanten av Europa har Sverige ett stort behov av ett fungerande transportsystem i hela landet. Det innebär väl tillgång till fungerande logistikkedjor, en effektiv transportnäring, funktionell infrastruktur och ett kostnadsläge som är jämförbart med Sveriges konkurrentländer. Detta krävs för att näringslivets konkurrenskraft ska fortsätta bidra med jobb och resurser till Sveriges välfärd.

I ett fungerande transportsystem behövs ett robust, hållbart och effektivt system som fungerar i hela landet. Alla trafikslag är viktiga och kompletterar varandra. Det viktiga för transportköpare är att varorna kommer fram i tid. Politiken behöver därför samlat se till hela logistiken och transportkedjan.

På grund av underfinansieringen av befintlig infrastruktur under många år har robustheten i transportsystemet försämrats. Detta ökar risken för näringslivets leveranser och påverkar dess investeringsvilja negativt.

Utöver tillförlitligheten krävs också långsiktiga spelregler för att näringslivet ska ställa om till hållbara transporter, där det finns god affärsmässiga förutsättningar med avseende på sociala, ekonomiska, miljö- och klimatmässiga aspekter. Detta saknas helt idag.

Teknikföretagens ståndpunkter

  • Uppdatera godstransportstrategin och tillsätt ett logistikråd kopplat till strategin
  • Politiken behöver skapa förutsättningar för transportsektorns omställning genom långsiktiga spelregler och satsningar i ladd- och tankinfrastruktur.
  • Prioritera underhåll av befintlig infrastruktur för att säkra tillförlitligheten för godstransporterna.